Göra Rent Bäddmadrass
En gång i månaden arrangeras finska gudstjänster i Ludvika, där den finska kören Ankarkören brukar medverka. De som vill delta i finska gudstjänster varje söndag har möjlighet att göra det då Seppo Leppänen åker runt mellan sina sex församlingar. Varför behöver man då ha en finskspråkig församlingsverksamhet? För Seppo Leppänen är svaret självklart. – Det är egentligen en fråga som man inte bör ställa i en luthersk kyrka. Språket är en stor del av identiteten och det är lättare att uttrycka sig djupare känslomässigt på hjärtats språk. Har man inte språket tappar man en del av sin identitet och det är i språket man tänker och känner. Vidare menar han att den finska verksamheten kan användas som förebild i kyrkans försök att välkomna andra invandrargrupper. – Den kan lyftas fram som ett exempel på hur bra Svenska kyrkan har lyckats. Varför har till exempel så många sverigefinnar gått med? Diakonen Hannu Mikkonen vill passa på att påminna inflyttade sverigefinnar om att de inte automatiskt blir medlemmar i Svenska kyrkan, utan att man aktivt måste gå med.
"Nu räcker det! ", skriver Antje Jackelén i ett inlägg på Svenska kyrkans hemsida. Hon har själv undertecknat uppropet och tycker att det är viktigt att historierna kommer fram. En som också skrivit under är Pia Toftenius, församlingspedagog i domkyrkan i Visby. – Det är ett kvinnovrål som hörs, det är ett paradigmskifte som pågår. Inga kvinnor kommer längre att tiga och inga män kommer att komma undan, säger hon om både Metoo-kampanjen och #vardeljus. – Det är här ett stycke kvinnohistoria som är fantastiskt att få vara med att bidra till. Det är som ärkebiskopen säger, det är nog nu. Hon har själv varit engagerad i att hjälpa flickor som utsatts för sexuella övergrepp av en präst på Gotland. Nu tycker hon att det är dags att få ett stopp på en kultur som normaliserar övergrepp. – Det är fruktansvärt det som vissa kvinnor har blivit drabbade av, men det här är en maktstruktur som vi måste få bryta ner, säger Pia Toftenius. – Kyrkan är en trög organisation, det är gamla maktstrukturer som sitter kvar.
Han hänvisar till sin föregångare Johannes Paulus II som i ett dokument från år 1994 utesluter möjligheten att godkänna kvinnor som präster. Vatikanen anser att detta är en ofelbar del av den katolska traditionen. Vägen till predikstolen är fortfarande lång. Katolsk kyrka. romersk-katolska kyrkan, kyrka, katoliker, katolicism Jacqueline Straub är ändå inte beredd att ge upp sin dröm. – Jag har i stället medvetet valt att ge kyrkan tid, för det tror jag den behöver för att den här förnyelsen ska vara möjlig. Siktet är alltså ställt långt i framtiden, men om ungefär 20 år är jag präst, säger Straub.
Men samtidigt finns det ett förtroende för både Svenska kyrkan och präster som gör att det enda man egentligen känner av att samhället är sekulariserat är ett det finns ett intresse från väldigt många människor för vad en kristen tro är, lite som du gör nu. Jag tycker inte att det är svårt även om de flesta i Sverige inte ser sig som troende. Vilka fördomar upplever du är vanligast att andra har om präster? Det är väl såna här saker som du frågar mig. "Kan man som präst dricka ett glas vin? " "Kan man som präst gå på disco? " eller vad det nu kan vara. Självklart kan jag göra alla de här sakerna – och det gör jag också. Men det finns en bild av att det finns väldigt många saker en präst inte får göra. Och det är en bild som inte riktigt stämmer överens med verkligheten. Bemöter du alltid de här funderingarna eller ledsnar du ibland? Jag försöker vara både förstående och svara på ett klokt sätt. Det finns en, skulle jag påstå, ganska låg religionskunskapsnivå i Sverige i dag – inte bara att samhället är sekulariserat.
Av: Isabelle Nordström Publicerad: 24 november 2017 kl. 10. 18 Uppdaterad: 28 november 2017 kl. 13. 50 1382 kvinnor inom Svenska kyrkan har skrivit under uppropet #vardeljus. De vittnar om kränkningar, trakasserier och våldtäkter. – Kyrkan är en trög organisation, det är gamla maktstrukturer som sitter kvar, säger Pia Toftenius, som jobbar i Visby. 1 av 3 Pia Toftenius, församlingspedagog, i domkyrkan i Visby. Allt fler branscher säger i från och uppmärksammar sexuella trakasserier efter kampanjen Metoo. I dag publicerades ett upprop från 1382 kvinnor anställda inom Svenska kyrkan. "Vi alla ser att det är nog nu. Tystnaden behöver brytas, skammen behöver placeras där den hör hemma. Den är inte vår att bära. " Så står det på uppropet #vardeljus hemsida, undertecknat av de över 1000 kvinnor inom Svenska kyrkan. "Också inom kyrkan har förövare skyddats, brottsutsatta bestraffats och övergrepp tystats ned". Jackelén: "Nu räcker det" Ärkebiskopen är kyrkans högsta chef. Även hon deltar i uppropet.
Vid 18 års ålder åkte jag till Rom för att studera på de påvliga universiteten, som är direkt underställda påven. Jag studerade latin, grekiska, historia, filosofi, psykologi och teologi. Vi reciterade visserligen bibelverser och lyssnade på högläsningar av Bibeln på söndagsgudstjänsterna, men vi studerade faktiskt aldrig Bibeln. Du blev rektor. Undervisade du också? Jag hade främst administrativa uppgifter, men jag undervisade i Andra Vatikankonciliets olika dekret. Varför började du tvivla på kyrkan? Jag hade svårt för tre saker. Kyrkan blandade sig i politik. Den tolererade dåligt uppförande bland både präster och församlingsmedlemmar. Och vissa katolska läror fick jag inte att gå ihop. För att ta ett par exempel: Skulle en kärleksfull Gud straffa människor för evigt? Och vill Gud verkligen att vi ska rabbla böner hundratals gånger med hjälp av ett radband? * Så vad gjorde du? Med tårar strömmande ner för mina kinder bad jag till Gud om vägledning. Jag köpte dessutom ett exemplar av den katolska Jerusalembibeln, som precis hade getts ut på italienska, och satte i gång att läsa den.
"Det var en fruktansvärd och absurd diskriminering som förstörde min stora dag. Men tyvärr blandas kvinnors glädje ofta med smärta och kamp", säger Maria Vittoria. I dag är hon en av få präster i Italien som viger homosexuella och som välkomnar hbtq-personer i sin församling. Hon har varken någon lön eller någon kyrkolokal. Maria Vittoria försörjer sig som filosofilärare och håller sina mässor i en nedlagd fabrik. "Min församling är som en del av min familj. Jag har en viktig uppgift att fortsätta Jesus verk bland dessa människor, att hjälpa dem att växa, i tron, i kärleken och i deras relationer med andra". Bibeltroget Förbudet mot kvinnopräster handlar mer om tradition än doktrin. Teologen Vito Mancuso menar att frånvaron av kvinnopräster avspeglar sig i kyrkan på många sätt, till exempel i den kyliga stämning som många känner. "Den främsta orsaken till motståndet mot kvinnopräster tror jag är en manschauvinistisk mentalitet. Man klamrar sig fast vid Bibelns bokstav", säger teologen Vito Mancuso.
I Stockholms katolska stift är hälften av prästerna stiftspräster och hälften ordenspräster. Prästvigningen Vigningen är det sakrament genom vilket kyrkan viger någon till biskop, präst eller diakon. Jesus utsåg tolv apostlar och gav dem fullmakt och myndighet att undervisa i hans namn. Denna fullmakt har förmedlats till biskoparna, apostlarnas efterträdare, och de förmedlar den vidare när de viger präster och diakoner till sina medhjälpare. De ber då över och lägger händerna på den som ska vigas som ett tecken på att uppdraget från Kristus förs vidare. Prästen vigs till ämbetet att biträda biskopen i uppgiften att leda en församling, att förkunna evangeliet och förvalta sakramenten. Vad är ett prästseminarium? Seminariet är mer än en ren utbildningsanstalt. De som blir antagna har för avsikt att bli präster och vill pröva sin kallelse för att så småningom nå fram till ett slutgiltigt beslut. Tiden på prästseminariet är till för att skapa större klarhet för både kandidaten och för stiftets biskop.
Bilden från Sydsvenskans arkiv berättar historien om Britta van Zijl, den första kvinnan som prästvigdes i Lunds stift. Britta van Zijl prästvigs av Biskop Martin Lindström i Lunds domkyrka 1963. Bild: Jan Carlsson Det är den 17 mars 1963 och Domkyrkan är fylld till bristningsgränsen av besökare. Det som händer denna dag är historiskt. En kvinna, Britta van Zijl, prästvigs av biskop Martin Lindström. Hon är Sveriges sjunde kvinnliga präst – men den allra första i Lunds stift. Premiuminnehåll Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.
Då brukar jag säga åt dem att gå med i kyrkan – där finns det många kvinnor, säger han med glimten i ögat.