Göra Rent Bäddmadrass
Men snart står under lampan en sittmöbel där besökare ska få intellektuella konversationsstartare hämtade från den judiska teologin, som: Är det verkligen kärlek, om man blir beordrad att älska sin nästa?
judendom, judarnas religion, filosofi och livsföring. Termen går tillbaka på judaismoʹs (11 av 59 ord) Vill du få tillgång till hela artikeln? Trots att judendomen genom tiderna influerats av mesopotamisk, egyptisk, kanaaneisk, persisk, grekisk, romersk, kristen och islamisk religion men också av den västerländska upplysningstidens rationalism och åtföljande politiska emancipation, uppvisar den föreställningar som framstår som ouppgivliga. De är främst: 1) Guds enhet, som utesluter dyrkan av alla andra (47 av 328 ord) Den judiska religionsutövningen är reglerad genom en särskild kalender. Vid sidan om de urgamla sabbats- och nymånadsdagarna firar man bland annat påsken, veckofesten (pingsten) och lövhyddofesten samt ett par högheliga dagar, nyårsdagen och försoningsdagen; se festkalender. Religionsutövningen har sitt liturgiska centrum i synagogan (se synagoga), men andakt kan i princip förrättas var som helst, inte (55 av 389 ord) Förutsättningar för judendomens framväxt skapades inom prästerliga och profetiska rörelser i det gamla Israel under tiden före Jerusalems förstöring 587 och den babyloniska fångenskapen (exilen).
Judendomen räknas som en av världens äldsta religioner, och religionen ligger till grund för såväl kristendomen som islam. Judar tror på en enda Gud, som är god och som kräver att judarna också är goda. Judarna väntar på en Messias som i framtiden ska förena alla människor och skapa fred på jorden. Historia För ca 4000 år uppenbarade sig Gud för Abraham. Gud sa till Abraham att bege sig till Kanaans land, som motsvarar dagens Israel och Palestina. Gud slöt ett förbund med Abraham som innebär att Abrahams folk, judarna, skulle sprida budskapet om Gud och följa Guds lagar. Abraham fick många ättlingar och kallas ofta för judarnas stamfader. Judendomens grundare sägs dock vara Mose, som levde ca 500 år efter Abraham. Mose fick i uppdrag av Gud att leda sitt folk ut ur Egypten där judarna var slavar. På berget Sinai slöt Gud ett nytt förbund med judarna och Mose fick ta emot Guds tio budord. Att vara jude Traditionellt är man jude om man säger sig tillhöra judendomen, men den ortodoxa judendomen menar istället att man är jude om man har en judisk mor – oavsett hur religiös man är.
Ordlista Judendom 1. Jude – den som är född av en judisk mor är automatiskt jude. Man kan också konvertera till jude genom studier. Åsikterna går dock isär om vem som är/blir jude. 2. Jahve – judarnas ord på Gud 3. Davidstjärnan – en symbol för judarna, som var tvungen att bäras av judar under WW2, finns på Israels flagga. 6 uddar på flaggan. 4. Kippa – en liten mössa som judiska män bär vid böner. 5. Menorah – sjuarmad ljusstake. Synagogor finns ljusstakar med 9 armar. 6. Sabbat – vilodagen, lördagen. 7. Förbund – enligt judarna har de ingått ett avtal med Gud, många regler för hur man ska leva. 613 st. 8. Koscher – regler för vilka råvaror man får äta och hur de ska tillagas. Ex måste djur slaktas på ett särskilt sätt. Kosher är hebreiska och betyder rätt och passande. 9. Rabbin – en judisk lärd person, ofta den som predikar under gudstjänsterna. 10. Synagoga – judarnas heliga plats. 11. Tanakh – judarnas heliga skrift. Tanakh är samma text som de kristnas Gamla testamentet i Bibeln.
(hämtad 2020-09-13)
25. Pesach – judiska påsken. 26. Yom Kippur (eller Jom Kippur) – den mest betydelsefulla högtiden, då man ber Gud om förlåtelse. 27. Chanukkah (eller Hanukka) - judisk ljushögtid efter en historisk hädelse 164 f. Kr. 28. Kabbala – judisk mystik och hemlig lära om hur man genom inre böner kan nå det gudomliga. 29. Omskärelse – gammal judisk tradition att ta bort pojkarnas förhud när de är 8 dagar gammal. Förekommer även inom vissa muslimska kulturer. 30. Bar Mitzva och Bat Mitzva – när pojkar och flickor är 13 år läser de ur Tora och blir "vuxna", en rit som kan liknas vid vår konfirmation. 31. Pogrom – blodig och våldsam förföljelse av folkgrupp.
Museichefen Christina Gamstorp under en chavruta-lampa med texter från Talmud. Foto: Christine Olsson. Foto: Christine Olsson/TT Hur står vi människor ut med varandra? Frågan är central när Judiska museet öppnar på nytt i en synagoga från 1700-talet. För att understryka att svensk historia är mer än fornminnen invigs museet på nationaldagen. Insamlingsbössor till Israel som fanns i judiska hem efter andra världskriget. Foto: Christine Olsson/TT En Torasköld med tre kronor, en symbol med betydelse även i judendomen. Där representerar de Toran, prästerskapet och kungamakten. Foto: Christine Olsson/TT Museichefen Christina Gamstorp visar runt. Här syns sjukhusskjortor i judiska kattuntyger, som blev populära i Sverige på 1700-talet. Foto: Christine Olsson/TT Mitt i Stockholms äldsta bevarade synagoga står fyra rejäla pelare, och mellan dem hänger en lampa med budskap från den heliga skriften Tora. I dag störs tankarna av hammarslag och borrljud, samt en stickande doftblandning av furu och lackfärg.