Göra Rent Bäddmadrass
Finns det skäl att mot bakgrund av det överväga ändringar i pensionssystemet? För att vara politiskt stabilt måste pensionssystemet uppfattas som legitimt. Vad krävs för att garantera legitimiteten för pensionssystemet? Fakta om projektet Genomförda konferenser 27/11 2018 Den komplexa tjänstepensionen 19/6 2018 Pensionssystemets demografiska utmaningar 25/4 2018 Bör arbetsgivare få större kostnadsansvar för sjukersättningen för äldre? 27/11 2017 Missgynnar pensionssystemet kvinnor? 8/6 2017 Den allmänna pensionsavgiften och inkomstskatten 21/3 2017 Vad händer när allt fler väljer ett tidsbegränsat uttag av sin tjänstepension? 17/1 2017 Tidsbegränsat eller livsvarigt uttag av tjänstepension – vad avgör? 14/11 2016 Hur underlätta för bättre beslut vid pensionssparande? 30/11 2015 Vem tar ansvaret för att pensionssystemet uppmuntrar till ett längre arbetsliv? Publikationer Den komplexa tjänstepensionen Pensionssystemens demografiska utmaningar Hur kan tidiga hälsorelaterade utträden ur arbetslivet minskas?
Material på finska (längst nere på sidan)
En höjning av den tidigaste uttagsåldern för tjänstepension har en liten påverkan på de statliga tjänstepensionerna. Redan idag har vi för de allra flesta en högre ålder för möjligheten att ta ut pensionen. För pensionsgruppen har en reformering av premiepensionssystemet inom den allmänna pensionen varit väsentlig för uppgörelsen. Här presenteras också flera åtgärder. Det gäller i huvudsak hur det s. k. fondtorget fungerar. - Arbetsgivarna avsätter stora avgifter till det allmänna pensionssystemet. Det är viktigt att det fungerar bra, säger Matilda Nyström Arnek. Socialförsäkringssystemet är viktigt och kompletteras ofta genom villkor i kollektivavtalen. Nu behöver vi noga följa de förändringar som kan komma att genomföras i såväl pensionssystemen som i kringliggande trygghetssystem. Ändringarna kan få påverkan på våra kollektivavtal.
Att så många äldre lever i fattigdom är oacceptabelt i ett välfärdssamhälle som det svenska. I PRO:s nya rapport "Ålderdom utan fattigdom" presenterar vi förslag som ska lyfta pensionsinkomsterna över EU:s gräns för fattigdom. Det behövs insatser för ett hållbart och jämställt arbetsliv – samt förbättrade trygghetssystem och utbyggd välfärd – som påverkar morgondagens pensioner. Men framförallt behövs nu förändringar av pensionssystemet, så att vi kan minska den äldrefattigdom som finns redan i dag. Pensionssystemet är underfinansierat – vilket har bidragit till låga pensioner. Det har bland annat gjort att "bromsen" slagit till alltför lätt och hindrat en nödvändig ökning av pensionerna. Genom förändringar som både stärker pensionssystemet och omfördelar inom det, kan både de lägsta pensionerna och inkomstpensionen höjas. Vi föreslår nu en genomgripande förändring av pensionssystemet: - Inför en ny grundpension för alla – på en högre nivå än idag – och lägg sedan den inkomstrelaterade pensionen ovanpå detta utan avräkning.
Förre statsministern Göran Persson varnade dock tidigt för att svenskarna skulle bli besvikna när de upptäckte hur lite pengar de skulle ha att röra sig med efter pensionen. Ett statsfinansiellt stabilt system förvisso, men ett system som betalade ut lägre pensioner. Den ökade medellivslängden har utsatt pensionssystemet för ytterligare påfrestningar. Liksom att svenskar börja jobba allt senare. Det genomsnittliga inträdet på arbetsmarknaden för män är 26 år, för kvinnor 29 år. Pensionssystemet är visserligen jämställt, men i och med att kvinnor ofta är borta mer från arbetsmarknaden under ett yrkesliv och samtidigt går i pension tidigare, innebär det i slutändan lägre pension. Den här uppgörelsen lär inte ändra på den saken. Också PPM-systemet görs om. Det är den mindre del av pensionen som man själv kan placera i olika fonder. Efter den senaste tidens mer eller mindre uppenbara bedrägerier i fondbolag kommer nu kraven att skärpas betydligt på fondbolagen, samtidigt som antalet valbara fonder minskas.
Moderaterna: Lars-Arne Staxäng – Som parti har vi inte intagit någon förhandlingsposition ännu, säger Lars-Arne Staxäng. Men allmänt anser jag att om vi lever längre måste vi arbeta längre. I framtiden kommer fler att arbeta högre upp i åldrarna, men det gäller inte alla grupper, det blir en ökad spridning. Centerpartiet: Solveig Zander – Först och främst behövs bättre arbetsmiljö och större möjligheter för äldre att byta till mindre tunga jobb, säger Solveig Zander. Det är en fråga för arbetsmarknadens parter lika mycket som för lagstiftningen. Sedan behöver även åldersgränserna i pensionssystemet höjas. Tanken på en riktålder tilltalar oss. Höjd åldersgräns i las är också intressant, men måste utredas mer. Problem 2: Stora svängningar i pensionerna Pensionsmyndigheten har undersökt hur svängningarna i pensionernas storlek kan minskas. Ryckigheten kan minskas genom att det inkomstindex som kopplar inkomstpensionerna till löneutvecklingen förändras. Men vill vi helt undvika att pensionerna sänks i dåliga tider måste inkomstpensionen tillföras pengar.
Det här är en nyhetstext. Det Aktuellt i Politikens nyhetsredaktion publicerar i tidning, på webb, i appar och i e-tidning ska vara relevant, sant, bekräftat och hålla hög kvalité. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar: Ett spöke går runt nätet – ryktenas spöke. Närmare bestämt påståendet att förre statsministern Göran Persson (S) på något sätt skulle ha bestulit svenska pensionärer på miljarder kronor i samband med 1990-talet pensionsreform. Faktum är ju att Göran Persson inte ens var påtänkt som partiledare när riksdagen först beslutade om pensionsreformen i juni 1994. Statsminister var Carl Bildt (M) men alla riksdagens partier utom Vänsterpartiet var ense om förslaget. Ingvar Carlsson var S-ledare och blev statsminister efter valet hösten 1994. Det dåvarande pensionssystemet hade gällt från 1960. Det klubbades av riksdagen 1959 med stöd av Socialdemokraterna, det som i dag är Västerpartiet och en nedlagd liberal röst. Den allmänna tilläggspensionen finansierades genom avgifter på lönesumman.
Det är inte rimligt att pensionerna år efter år släpar efter löneutvecklingen. Det är inte heller acceptabelt att en stor del av Sveriges pensionärer lever under fattigdomsgränsen. Därför kräver vi i Sveriges största pensionärsorganisation, PRO, att pensionerna inte sänks. Pensionstillägget måste genomföras som det var tänkt, och ge pensionärer med låg pension ytterligare 600 kronor i månaden. Framöver bör den totala pensionen motsvara minst 70 procent av slutlönen och dessutom följa löneutvecklingen. Vi pensionärer har lojalt ställt upp under pandemin. Det får inte bli så att vår belöning blir sänkta pensioner. Christina Tallberg ordförande PRO Sam Venngren ordförande PRO Västerbotten Marika Lindgren ordförande PRO Lycksele Klimathotet på tas inte på allvar Sverige är ett av de länder som tar lättast på klimathotet, enligt en studie från ett medieforskningsinstitut knutet till Oxford University. Bara hälften av de svenskar som svarat... Det lokala ledarskapet vet bäst Veckans besked är därför hoppingivande på flera plan, dels en hyllning till det lokala ledarskapet, att man från centralt håll förstår att det är lokalt som man bäst vet Sluta ge allmosor till blödande Vi är inte mer beroende av staten än staten är beroende av oss och det är dags att ändra på system som bygger på allmosor och centraliserad makt.