Göra Rent Bäddmadrass
En konsert där förklaringen till varför ett verk heter som det gör tar 20 minuter att redovisa från scenen, borde ha allvarliga problem. Men det är tvärt om i Jonas Knutsson och Johan Norbergs Mörker, där låtarna har namn som Bygdsiljum, Hattnijaur, Tåget, An sia, Ensamheten och Yttervik. Han är rolig, Johan Norberg, och det är den norrländska inramning som han ger låtarna som ger deras grundblå ton en särskild laddning. Särskilt jazzigt blir det inte, och brötjazzigt aldrig. Det stillsamt lyriska dominerar, men spelsättet är öppet sökande. Somt är rena folkmusiklåtar, som en polska efter Tomas Anders från Älvdalen, medan polskan Näverbiten ändras nästan till oigenkännlighet. Men också jazzlåtarna har minst ett ben i folkmusiken och visst hörs det här och var att Knutsson fått indiska influenser. Hans-Kristian Kjos Sörensen är följsam. JENS RUNNBERG Musik Jazz MÖRKER Jonas Knutsson, saxofon Johan Norberg, gitarr, kantele Pekka Kuusisto, fiol Hans-Kristian Kjos Sörensen, slagverk Musik av Norberg och Knutsson Publik: 170 (fullt) Hotell Kung Gösta, Mora, 14/2
bloggen har flyttat! Bloggen har flyttat till tidningen VI Vilken svensk skådespelare ser ut som ett monster På väg till Gotland. Jag och grabbarna. Färjan visar en hyfsat familjevänlig svensk film som W, 4 år tittar på. Han är den ende av oss som hör ljudet via de enda nedpackade hörlurar som fanns i ryggsäcken. Det verkar inte vara någon barnfilm direkt så jag frågar: Vad handlar det om? ". Pappa, han gubben, han som ser ut som ett monster, han, han, han är arg på killen som är snäll. " Nej jag tänker inte säga namnet på den skådespelare som W så tvärsäkert gav ett monsterutseende, men när han sa det... så uppenbart. Barn ser saker. "Den här flyter du i" Jag spelade på Holmön utanför Umeå i söndags. Trevlig konsert i kyrkan med Jonas Knutsson och Erik Rydvall. Resan dit var en mardröm. 45 minuter i hög sjö på öppet hav i en gammal färja som guppade omkring herrelöst som en plastanka i dyningarna. Jag stod på däck och ville spy hela resan. Konsertens publik stod också där fullt medvetna om att det var just mig de snart skulle höra spela.
Blir det mesta i världen verkligen bättre? Eller blir det sämre? Det beror kanske på vilket perspektiv man har. Många människor upplever att deras eget liv blivit bättre samtidigt som de tror att världen mer eller mindre håller på att gå under. Är det media som envisas med att vilja prioritera dåliga nyheter eftersom de bedöms ha större nyhetsvärde? Jag har nyligen läst flera böcker som med rikligt stöd av forskning och offentlig statistik hävdar samma sak – nämligen att det mesta i världen blir bättre. Hans Rosling & Co skriver i " Factfulness " och i den mer självbiografiska " Hur jag lärde mig förstå världen ", Steven Pinker skriver i " Upplysning nu: ett manifest för förnuft, vetenskap och humanism " och Johan Norberg skriver i "Framsteg: Tio skäl att se fram emot framtiden". Alla tre skriver med hänvisning till välbelagda fakta om hur världen i de flesta avseenden blir bättre, särskilt under de senaste decennierna. Johan Norberg: "Framsteg: Tio skäl att se fram emot framtiden"" Volante, pocket 2019, 239 s. Adlibris Bokus Johan Norbergs " Framsteg.
Tio skäl att se fram emot framtiden " är kanske den mest lättillgängliga av de böcker jag läst om hur världen blir bättre trots att så många människor inte vill tro på det. Dels är den ganska tunn, drygt 200 sidor, dels för texten fram sina ståndpunkter i en berättande form, men med källhänvisningar till alla påståenden. Boken vimlar förstås av siffror liksom de andra böckerna i liknande ämne, med diagrammen är få och siffrorna bakas på ett smidigt sätt in i texten. En styrka med boken är det historiska perspektivet. Innan man tittar framåt skadar det inte att också titta bakåt. Det kan till exempel vara bra att påminnas om att i Sverige dog människor av svält för bara 150 år sen. [Nu dör vi väl snarare av överkonsumtion. ] Många sjukdomar som tidigare har orsakat epidemier och massdöd är numera på väg att utrotas. Hygienen blir också bättre och medellivslängden ökar. Antalet extremt fattiga minskar. Läs- och skrivkunnighet, frihet och jämlikhet ökar. Liksom i Steven Pinkers bok "Upplysning nu" är miljön i stort sett det enda område där förbättringar över tid saknas.